Social önskvärdhet

Ett av de starkaste argumenten mot självskattningsskalor är att den testade i dessa försöker framställa sig på ett överdrivet positivt sätt. I detta sammanhang finns det två problem som berör social önskvärdhet, ett utgår från situationen och det andra från personen. Om situationen uppfattas  på ett likartat sätt av alla, finns en risk att denna gemensamma uppfattning får de testade att också svara på frågorna i testen på likartat sätt. För att ta ett enkelt exempel, om alla uppfattar att de nog måste beskriva sig som samvetsgranna i en rekryteringssituatoin, så är risken att alla kommer att ge en mer ”positiv” bild av sin samvetsgrannhet. Det finns många sätt att försöka komma tillrätta med detta  problem. Ett sätt är att man uppmanar testpersonerna att vara ärliga, t ex genom att hävda att det finns lögnskalor i testet eller att överdrivna svar kommer uppfattas negativt av arbetsgivaren.

Den andra typen av problem med social önskvärdhet utgår från personen. Här är problemet snarare att vissa människor tenderar att svara på ett sätt som är mer socialt önskvärt än vad andra gör (även om det inte stämmer). Med andra ord, vissa tenderar att i högre utsträckning ägna sig åt självbedrägeri och impression management; kanske för att de för sig själv eller för andra, vill framstå som lite bättre. Som ett försök att få ett mått på detta har forskare utvecklat test som skall mäta denna tendens. Man har utvecklat skalor som försöker komma mäta social önskvärdhet. I det sammahanget har man upptäckt att begreppet kan delas upp i en komponent självbedrägeri och en impression management. Dessa skalor smälter väl in i personlighetsskalor och det krävs att man läser påståendena mycket noggrannt för att man skall förstå vad de är ute efter. Det kan vara frågor som "jag ljuger aldrig" eller "Jag tänker mycket på ur andra uppfattar mig".

På Institutionen för Psykologi i Lund finns en forskargrupp som håller på med detta problem. Jag själv ingår i den tillsammans med Fredrik Björklund och Magnus R Larsson. I vår forskning försöker vi skapa instrument som mäter samma personlgihetsegenskaper som andra instrument gör, men utan att skattningarna samtidigt påverkas så mycket av social önskvärdhet. Huvudtanken är att påståenden i personlighetstest är formulerade på ett sätt som lätt väcker upp social önskvärdhet. Skall man skatta påståendet: "Jag är en ordningsam person" så är det ganska tydligt att man frågar efter något som de flesta anser är ett postivt personlighetsdrag. Genom att göra om påståendet så att det blir något mindre attraktivt så kan man minska aktiveringen av social önskvärdhet, t ex "Ordning går före allt". Sannolkt tycker ordningssamma personer detta, men de som bara vill vara socialt önskvärda uppfattar inte detta som speciellt attraktivt. Två artiklar har hitintills publicerats i detta ämne och de som är intresserade kan skriva till martin@pimahb.se så kan jag skicka artiklarna.

Referenser

Bäckström, M. (2007). Higher order factors in a five-factor personality inventory and its relation to social desirability. European Journal of Psychological Assessment, 23, 63-70.

 Bäckström, M., Björklund, F., & Larsson, M. (2009). Five-factor inventories have a major higher order factor related to social desirability which can be reduced by framing items neutrally. Journal of Research in Personality.

Anvsvarig för denna sida: Martin Bäckström